cconversee

Väckarklockan ringde samma tid som den brukar, och mamma ropar alltid tio minuter efter att den har ringt, ifall att jag har somnat om. Mitt huvud värkte extra mycket denna morgonen, som om jag har slagit i huvudet i något, eller som om jag inte har sovit på minst 3 dygn. Jag somnade iförsig rätt sent igår. Minst en gång i månad får jag en sådan period då jag bara ligger i sängen i timmar och tänker, då jag absolut inte kan somna.

Jag satte på mig mina kläder, stuprörsjeans och en alldeles för stor t-shirt med olika tryck i regnbågensfärger. Gick snabbt in i badrummet och fixade håret på knappt en minut. När jag stod och speglade mig i badrumsspegeln såg man hur jag fått kuddavtryck på den vänstra kinden, och mascaran från igår hade kletat ut sig under ögonen. Jag satte på mig ett nytt lager mascara, utan att torka bort den gamla. Jag orkade inte bry sig, ingen tittar ändå någonsin på mig. Mamma ropade en extra gång för att försäkra att jag verkligen var vaken, att jag är sur på morgonen, och att hon skriker, mixas inte ihop till en särsilkt bra blandning. Jag packar i skolböckerna i min slitna och nästan tre år gamla väska och tar sedan upp min ipod ifrån golvet och sätter mina rosa wesc hörlurar runt halsen. Jag gäspar stort medans jag öppnar dörren och går ner för trapporna, det känns alltid som att det finns över hundra stycken trappsteg då jag gå ner för dom på morgonen. Mamma hade redan ätit frukost och jag försökte få henne att göra frukost till mig, men som vanligt så hinner hon inte, hon gör aldrig det, hon säger att hon har det väldigt stressigt på jobbet och att hon måste komma i tiden, en minut försenad och hennes chef blir vansinnig! Jag tar ut juice-paketet ur kylskåpet, och en yougurtburk, jag orkar aldrig göra macka på morgonen, och jag har oftast aldrig något aptit, allt jag får ner är youghurt, och juice, ibland youghurt med flingor, men sällan. Min bror stirrar på mig, hans svarta hår ser svartare ut idag än vad det brukar göra. "Ska din kompis André hämta upp dig idag igen, eller ska du gå själv till skolan?" frågar han mig med en hes, trött och osäker röst. "Som vanligt, André kommer hit, och om jag inte har helt fel så kommer han ringa på dörrklockan om exakt en minut..." svarade jag tillbaks, men en nästan lika osäker och trött röst, dock inte lika hes. Mina vänner säger alltid att jag och min bror har alldeles för olika personligheter för att vara enäggstvillingar. Jag kan inte käfta emot, för det är sant, vi kanske ser likadana ut, bara att han är kille och jag är tjej, men vår personlighet är så olik varandras att man knappt kan tro att vi är ifrån samma familj.

Dörrklockan ringde och jag drack upp den sista juicen och sprang ut och tog på mig mina högklackade skor ifrån topshop och min tjocktröja, hösten hade precis börjat, men vinterjackan fick vänta ett tag till. André såg underligt på mig, och fick sedan ur sig "Hur ser du ut?! Vaknat på fel sida eller?", jag vaknar aldrig på fel sida, även om det alltid ser ut och verkar som det. "Nja, det skulle jag nog också tro om jag var du, men jag är bara trött... Kunde inte sova inatt, oväntat va?". Han log mot mig, och det är något med hans leende som gör mig helt varm i hela kroppen, och hans ögon är nog något av det vackraste jag någonsin sett.

När vi var framme vid skolan, stod Amelia och Nate utanför entrén och rökte, Amelia skrek över halva skolgården "Hello gorgoues!", André ropade tillbaks "Hello handsome!". Det har på något sätt och vis blivit deras hälsningsfraser och det har börjat smitta av sig på mig och Nate också. Nate stod med sin skateboard lutade mot väggen i sina bagyjeans och L.A keps, Amelia hade på sig sina super snygga zebra tights, ett svart linne som gick exakt under rumpan och ett av mina överdrag som jag lånade till henne för alldeles för längesedan, jag tror tom att hon har glömt av att det är mitt, för med ett minne som hennes, så glömmer man det mesta som hänt för bara en vecka sedan. Klockan ringde in och vi alla gick på en rad, precis som Fantastic four, in till No-salen, vår första lektion på fredagar - No, Kemi. Jag har bara ett G i No, men det är jag absolut nöjd med, för No är inte precis mitt favorit ämne, och matte ska vi då inte tala om. Vi har bestämda platser i No-salen pga vår otroligt töntiga lärare, jag sitter bredvid klassens såkallad snygging, Nicholas Rydberg, nougat brunt hår, kristall blå ögon, fylliga läpper som man så gärna vill ha sina mot. Varje gång vi säger hej till varandra är jag rädd för att han ska se hur mina kinder blir nervöst röda, jag vet inte varför jag blir nervös i hans närvaro, men på något vis blir jag det, även om han är det lättaste människan man kan prata med. "Vad ska du göra idag?" frågade han mig, och det är för första gången han låter något blyg "Jag vet inte, förmodligen åka in till stan eller något, hurså?" -"Nja, jag bara undra om du hade lust att komma på min fest, du kan ju ta mig dig André och de andra, om du vill bara asså?". Frågar han MIG av alla, om jag vill komma på hans fest? Otroligt. "Okej, jo men det låter kul, jag kan ju prata med de och höra om de vill" Han log stort, och det kändes som hans leende lös upp hela klassrummet. Han börjar prata detaljer om festen, och ju mer desto bättre avslutar han konversationen med då läraren börjar prata.

När skoldagen var slut gick jag, André, Amelia och Nate ut till skolgården och satte oss på gungorna. Amelia var otroligt sur pga att hon bara fick G+ på hennes svenska prov, medans vi andra fick VG, men det var inget att sura över försökte vi säga till henne, men hon lyssnar aldrig när man försöker göra en dålig situation till något bättre. Men till slut började vi andra prata om något annat och hon släppte svenska grejen. Efter att vi suttit och snackat om allt och inget ett tag, kom jag sedan på Nicholas fest. "Jo det är så här att Nicholas ska ha en fest i en lokal idag runt 21.00 och han undrade om vi ville komma, så vad säger ni?" Amelia vaknade helt plötsligt till och skrek nästan "Hörde jag ordet fest?! Nilla, vid det här laget borde du veta att du inte behöver fråga mig om något sådant, klart att jag är på!" Nate och André såg inte lika säkra ut på saken som Amelia var, men tillslut övertala vi dom att följa med. Vi satt kvar ett tag till på gungorna och bestämde att jag och Amelia skulle möta upp André och Nate utanför Bibliotektet kl. 20.30. Amelia och jag gick direkt hem till henne, som knappt bor 10 minuter ifrån skolan.

När klockan var 19.30 började jag och Amelia fixa oss, jag tvättade av mig det gamla sminket och började sätta på mig nytt, medans Amelia fortsatte med att bygga på det gamla mascara lagret från tidigare. Amelia bestämde sig för att inte byta kläder efter sin beslutsångest, och jag fick låna hennes leopard leggings, och ett vitt linne som gick ungefär lika långt som hennes, alltså exakt under rumpan. När klockan var 20.15 var vi precis klara med håret, och vi började gå ut i hallen för att sätta på oss skorna, och jag drog snabbt på mig min stora hoodtröja och vita sjal. Vi sprang ner för trapporna och sjöng Håkan låtar hela vägen till Biblioteket där Nate och André stod och väntade, de såg ungefär exakt likadana ut som det gjorde i skolan, André hade bara bytt skor, hans gamla slitna converse, som jag en gång i somras sprang runt i på Way out west, dom var alldeles för stora för mig, men dom funkade perfekt då, åh vad jag längtade tillbaka. Min mobil vibrerade i fickan, Nicholas stod det stort på mobilskärmen "Hello handsome!" Jag fattar inte hur jag kunde säga det till honom, gud vad pinsamt. "Ehe.. Hej, det är Nilla va? Eller jo klart det är, dum fråga. Men kommer ni eller? Festen skulle egentligen börja om 15 min, men det är redan massa folk som kommit, vilket du kanske hör." Mitt hjärta slog så hårt, så fort. "Eh, jo, ja, vi  kommer, vi är där om ett par minuter... Ciao!"

När vi var framme var festen i fullgång och det stod rätt mycket folk utanför och rökte, lokalen var överbelastad med folk, och basen gjorde så att marken vibrerade. Amelia och jag var otroligt taggade, och när vår favorit låt sattes igång i högtalarna, då var det kört, vi dansade som aldrig förr. När jag senare på kvällen var på väg till toaletten för att dricka vatten var det plötsligt någon som tog tag i mig och drog mig till ett hörn där musiken var något lägre, det var Nicholas. "Försöker du ta livet av mig eller? Jag höll ju nästan på att få en hjärtattack!" Han små flinade åt mig, med hans vita tänder och fylliga läppar, "Jag tänkte bara fråga om du ville dansa?" "Jo visste, men jag var just påväg in till toaletten för att dricka..." Han avbröt min mening och drog med mig till något slags kök där en massa ungdomar stod och drack öl och cider. Han räckte mig ett glas och hällde upp något som var väldigt likt vodka, och sedan blandade han det med sprite, han kollade på mig med stora ögon och sa "Det är skit gott, smaka!". Det var starkt, men när jag äntligen lyckats med att dricka upp det första glaset hade han redan druckit upp det andra, och han hällde upp mer till mig och mer till sig själv. Jag vet inte om han ville supa mig full, eller om han bara tyckte det var sjukt kul att blanda, han såg nästa ut som ett barn på julafton. Efter att vi druckit upp drog han mig ut på dansgolvet då David Guetta sattes igång i högtalarna, jag kände att jag vara något påverkad, och vi dansade länge. Jag har alltid haft en crush på Nicholas, men att vi skulle stå på ett dansgolv, dansandes, med armarna runt varandra, trodde jag aldrig. När en balad började spelas, visste jag inte om vi skulle fortsätta dansa eller släppa taget, men det kändes som att han tryckte sin kropp ännu mer närmare min. Jag försökte leta rätt på Amelia, Nate och André med ögonen, men jag kunde inte hitta de någonstans, även om jag och Nicholas dansade tryckare, runt och runt i lokalen. Nicholas viskade i mitt öra om vi skulle gå och sättas oss någonstans där det var tystare, men innan jag hann svara drog han med mig till ett  rum där alla jackor hängde. Vi sätt där en stund och bara kollade på varandra, jag vet inte om jag gillade honom, jag har aldrig tänkt så mycket på saken, även om jag nästan blir knäsvag varje gång jag ser honom. "Vart är dina vänner?" frågade han mig sedan, efter en lång tystnad. Jag hade ingen aning, och min mobil låg i Amelias ficka, hur skulle jag kunna hitta de bland alla dessa människor? "Jag vet inte..." var det ända jag sa. Han kollade på mig på ett obekvämt sätt som fick mig att vilja springa därifrån, men det kunde jag ju inte göra. "Jag kan följa med dig och leta, om du vill... Men jag tror inte det är så lätt att hitta de här inne, det är ju rätt så mycket folk". Jag svarade inte,  för innan han ens hann reagerar tog jag tag i honom och drog med honom ut i lokalen igen för att börja leta.

Efter en kvarts letande, både inomhus och utomhus, hittade jag äntligen André och Nate med ett par tjejer ifrån 9C, jag sa till Nicholas att vänta här, och drog sedan med André och Nate ut till ingången av lokalen. "Vart fan är Amelia?" "Fan vet jag, jag såg henne sist gång med han där killen i rosa shjorta, du vet han, Adam?" "Men va fan André, låter du henne gå iväg med honom, jag som trodde att du typ gillade henne.." Jag visste att både André och Nate hade druckit, man såg de på dom, och plötsligt tog Nate min hand och drog ut mig på dansgolvet. Jag och Nate gjorde slut för knappt ett halv år sedan, jag vet inte vad som hände, men han flörtade med allt och alla, och jag orkade inte vara med någon sådan. Jag älskade honom så mycket, och har fortfarande starka känslor för honom, över vänskaps nivå, vi var ju ändå ihop i nästan två år, klart att jag fortfarande älskar honom, och nu när båda är påverkade, på en fest, på ett dansgolv, detta kunde inte sluta bra, det visste jag, men även är ju så dum och låter honom kyssa mig. André kom vinglande fram till oss och sa att Amelia står utanför gråtande, jag släppte tag Nate och sprang ut så fort jag kunde, André och Nate följde vinglades efter.

"Jag satte på mig mina kläder, stuprörsjeans och en alldeles för stor t-shirt med olika tryck i regnbågensfärger. Gick snabbt in i badrummet och fixade håret på knappt en minut. När jag stod och speglade mig i badrumsspegeln såg man hur jag fått kuddavtryck på den vänstra kinden, och mascaran från igår hade kletat ut sig under ögonen. Jag satte på mig ett nytt lager med mascara, utan att torka bort den gamla. Jag orkade inte bry sig, ingen tittar ändå någonsin på mig.

Dörrklockan ringde och jag drack upp den sista juicen och sprang ut och tog på mig mina högklackade skor ifrån topshop och min tjocktröja, hösten hade precis börjat, men vinterjackan fick vänta ett tag till. André såg underligt på mig, och fick sedan ur sig "Hur ser du ut?! Vaknat på fel sida eller?", jag vaknar aldrig på fel sida, även om det alltid ser ut och verkar som det. "Nja, det skulle jag nog också tro om jag var du, men jag är bara trött... Kunde inte sova inatt, oväntat va?". Han log mot mig, och det är något med hans leende som gör mig helt varm kroppen, och hans ögon är nog något av det vackraste jag någonsin sett."

Två stycken urdragna ur en berättelse.
Vill ni höra fortsättning? KOMMENTERA DÅ